Mitt Tvåtusen 11
Började på landet utan min andra hälft som då befann sig i Avoriaz. Lite avundsjuka fanns, men jag klarade mig i det trevliga sällskapet och året inleddes med en vinst. För oss tjejer. Dagarna rullade på och jag gjorde comeback som tränare i juniorlaget efter ett litet uppehåll pga hjärnskakningarna. Kul att vara tillbaka och känna isen, men jag saknade spelet. Veckorna rullade på och vi rullade upp till fjällen ett par dagar med svärföräldrarna och J. Härliga dagar som jag behövde för att komma bort och tänka på annat. Jag blev godkänd av älsklingen, och det var väl tur de. Våren kom och dags för SM-slutspel, jag tillhörde fortfarande laget på pappret, men jag dömde det. Lite vemodig känsla, men det var riktigt skoj, och laget (vi) slutade på en tredje plats och första medaljen någonsin- Stort. Kult. Ännu mer hockey blev det och vi (juniorerna) åkte på cup till Krills ! Kul som fasiken och det fanns bara ett mål, VINNA. Och pokalen åkte med hem till Linköping. Vi köpe husvagn och parkerade oss nere i kusten. Underbart !. Sommaren var som alla andra, kort men ack så skön. Hade inga träningstider att passa utan det var första gången i mtt liv som jag faktiskt slappade,mest hela sommaren. Åkte båt, fiskade, åkte wakeboard som fick oanade konsekvenser - slutade på sjukhus i Västervik för min del... Så där tog vattenleken slut för mig, så jag fick ägna mig till fisket. Men det lönade sig inte, fick upp EN fisk på hela sommaren. Skam den som ger sig. Hösten kom och därmed satte också hockeysäsongen igång. Domare och tränare är uppdragen för året och det sistnämnda hinns tyvärr inte med i den utsträckningen jag hade önksat, desto mer till det förstnämna, och mycket blev det ! Fick åka till Nyköping med sköna bruds och dlöma 4-nationers. Swe-Fin-Can-USA. Grymt kul. Och mer hoppas jag på :)
Kort och gott var 2011 ett år med blandade känslor, men ändå början på något nytt. Det var dags att vända blad.
