Sorgeband
Idag så har det varit tyst runt om i Sveriges ishallar. Tyst minut för domaren Roland Hedberg. Han dömde igår en J18 match och ena laget skulle dumpa pucken i offensiv zon och han får pucken i nacken strax under hjälmen och segnar ner. Trots utbildad personal som var på plats gick inte hans liv att rädda. Läs mer här. Jag läste detta igår kväll hastigast som lustigast. Med vetskapen om att jag skulle döma idag så var min tanke " med min tur, så var kommer jag få pucken imorgon?".
Idag skulle jag varit med på prova på för tjejer men var helt enkelt för trött för att vara med, så jag somnade om och för att vara någorlunda pigg till dömningen. Kom till hallen och jag var inte alls pigg. Bytte om och det var dags för gris. Ja, ja kan ju säga såhär, att är jag med och lirar så blir ja inte gris, utan det är när jag väljer att vila för att jag gjort nåt annat innan ;) Matchen sattes igång och jag var nog aldrig riktigt inne i matchen. Men gissa, jag lyckades bli träffad av pucken två gånger, en gång var när jag skulle vrida mig med i puckens riktning och lyckas få den på handen på tummen/pekfingret. AJ. Så det mår väl inte så jättebra, svullet och lite ont i tummen men ingen fara. Sen fick jag pucken på armen som jag kände efter matchen. Naej jag är inte så nöjd med min egen insats i helgen på domarfronten, men det är ju bara att jobba vidare och tänka på alla smådetaljer...
Fridens folks.